Kolobeng

Bara några km från vårt hem ligger ruinerna efter missionsstationen Kolobeng. Här bodde den legendariske engelske missionären David Livingstone under en femårsperiod. Han var läkare och teolog och hade kommit till Sydafrika i början på 1840-talet, utsänd av London Missionary Society. Han gifte sig med Mary, en engelsk missionärsdotter från trakten, och fick fem barn, tre föddes på Kolobeng. En dotter, Elisabeth dog också här, bara sex veckor gammal. Det första huset på platsen var en lerhydda som hyste familjen , därefter byggdes kyrkan som också användes som skolhus. Den första kyrkan på Botswansk mark.  Efter detta byggdes ett nytt boningshus i europeisk stil som också tjänade som sjukstuga. En enda man omvändes till kristendomen under Livingstones tid här, en hövding.

Efter fem år lämnade han platsen för vidare resor inåt landet, familjen sändes hem till London. Det var under dessa resor han som förste vite man såg det han sedan kallade Victoriafallen och också såg och beskrev slavhandeln runt Nyasasjön(nuv Malawisjön). Väl tillbaka hemma på missionsstationen finner han allt förött, ett verk av boerna som hatade de engelska missionärerna av olika anledningar, bla för att man utbildade svarta.

Det är mycket få vita män från 1800-talet som åtnjuter någon större popularitet i Afrika, av förklarliga skäl. David Livingstone är ett undantag. Fortfarande bär en stad i Zambia hans namn, Malawis huvudstad är uppkallad efter hans hemstad Blantyre och till och med i det kommunistiska lyckoriket Zimbabwe står han fortfarande staty vid Vic Falls.

Vår guide idag bar själv namnet David. (De flesta sevärdheter i Botswana har lokala guider som finns tillgängliga utan annan kostnad än att man förväntas bidra med en slant till ”en förfriskning”.) Botswanier är ett stillsamt men stolt folk och det är inte att ta miste på att man räknar Livingstone som botswanier. Guiden David påstod att enandet av landets hövdingar under 1870- och 80-talet (som sedan ledde till att man blev brittiskt protektorat och så kunde skydda sig mot boerna som tryckte på söderifrån), skedde på initiativ av engelska missionärer. Måste kolla med historieboken. Stämmer det kan man ännu bättre förstå motsättningarna mellan boer och engelsmän som går igen i all historieskrivning i södra Afrika.

Väntrummet till kliniken var en sten utanför Livingstones hus. Av dess storlek att döma var vårdköer inget stort problem på 1850-talet.

Officiell invigning av Bokamososjukhuset i veckan. Namibias president rakt fram där den röda mattan slutar. Till höger om honom Botswanas president Ian Khama. Barnbarns barnbarn (tror jag det var) till en av de hövdingar som nämns i texten och generallöjtnant i engelska armen innan han blev president. Banden mellan England och Botswana är fortfarande starka.